Internet når alla överallt...eller?

Tanken är svindlande och skrämmande på samma gång: tänk att alla i hela världen som har tillgång till Internet kan läsa detta! Tanken är så skrämmande för några elever i 9B att de har valt att spärra sina bloggar för utomstående och bara släppa in de som de själva bjuder in. "Annars kan någon annan stjäla mina bilder som jag publicerar" motiverade en elev sitt behov av sekretess, och jag kan inte annat än respektera hennes oro. För det är ju sant: det som läggs ut på Internet är inte längre ens helt egna. Vare sig tankar eller bilder.

Samtidigt har jag börjat tvivla: når bloggarna alla överallt? De verkar faktiskt inte ens nå ut till andra datoranvändare på vår egen skola. Inte en enda kommentar från någon utomstående under de tre veckor som bloggarna har funnits tillgängliga!

HALLÅÅÅÅÅ!!!!! SYNS VI???????

Bloggarna skapades för elevernas skull. Det är ett ypperligt sätt att redovisa en arbetsprocess på. Bilder, filmklipp, texter och länkar publiceras som pärlor på ett band. Den ena idén följer på den andra, och hela kedjan sparas vilket synliggör lärprocessen. Eleverna och jag kan kommentera varandras processer, våra arbeten kan haka i varandras och bygga en väv av tankar och bilder. Jag som lärare får ett löpande underlag för bedömning både vad det gäller elevens uttryck, förmåga till reflektion samt rena ämneskunskaper.

Men det skulle vara värdefullt för eleverna att känna sig sedda av fler. Kom igen nu: kika in på några elevbloggar och visa att de syns!

En grå januaridag...

...och bildsalen sjuder av liv! 25 entusiastiska nior skapar egna bloggar och hjälper varandra när det inte fungerar. De drar och sliter i mig: "Saraaaaa!" De vill ha stora pappersark, vattenfärger, lera, metallskrot, piprensare och digitalkameror med usb-kabel. De är HUNGRIGA efter material att uttrycka sig med.

Idag sitter de i sina grupper. En del arbetar individuellt och en del med det gemensamma arbetet: diskuterar och skissar på olika idéer och infallsvinklar. Många är osäkra på vad som förväntas av dem: "Vad ska det bli?" Jag kan ju inte svara på det, utan vill istället ge dem förutsättningar att gemensamt uttrycka tankar och funderingar kring meningen med livet. De ska försöka uttrycka det i bild och därigenom nå ut till andra med sina tankar. Försöka väcka tankar hos andra...och kanske känslor?

Deras första inlägg i bloggarna är små ömtåliga embryon i ett mycket svårt arbete. Samtidskonst är nytt för dem, att blogga är nytt för dem och att publicera ofärdiga bilder och idéer på Internet upplevs nog som ganska läskigt för en del.

De är hungriga och modiga!

Uppstart

Startskottet har gått för några av bildbloggarna: det var inte helt fritt från strul att starta upp så många konton på samma gång. Några hade problem med verifiering mm. Ert uppdrag blir att ha bloggkontot färdigt till nästa bildlektion om en vecka! Men fyra bloggar finns redan länkade hit nu, och resten kommer att ramla in under den närmaste veckan.

Idag har vi tittat på samtidskonst tillsammans och diskuterat vad konst egentligen är. Vad får man göra i konstens namn? Vad är okej? När sätter samhället stopp? Hur väcker man människors tankar och känslor på ett kraftfullt sätt? Kan man ens överblicka konsekvenserna när det får en snabb spridning i media och/eller på nätet?

Skolans värld är inrutad, och på 60 minuter hinner man tyvärr inte så mycket mer. Nästa vecka börjar det praktiska arbetet både i grupp och individuellt.